Lite besviken

Eller kanske inte besviken men lite ledsen. Jag förstår ju att inte alla får plats.


Fick syn på ett läger som jag tänkte skulle vara så himla kul att få åka på. Det var ett diabetesläger för barn. Fanns två olika åldersgrupper. Skulle vara perfekt för Wilma. En förälder får följa med. Perfekt för mig också. För mig och Wilma att göra nåt tillsammans och så skulle ju Wilma få träffa barn i samma ålder som hon som också har diabetes som får kolla blodsockret hela tiden och ta sprutor till maten. Sånt är ju så himla bra för våra barn. Att få se att dom inte är ensamma om det. Dom är inte själva. Det finns fler i samma situation. För oss föräldrar är det ju alltid trevligt att träffa dom med liknande situationer, få dela tankar och funderingar med.


Självklart så anmälde jag mig och Wilma. Hade varit ett perfekt av avslut på sommaren. Lägret är i slutet av Augusti, fredag till söndag. Träffa nya kompisar, roliga lekar och aktiviteter och föreläsningar för barn och vuxna.
Tyvärr så kom vi inte med. Dom har tagit emot ansökan men kan så klart inte erbjuda plats till alla.
Så trist. Så lite besviken är jag. Eller ledsen. Mest för Wilmas skull eftersom jag tror att hon hade tyckt att det var superkul. Att få se att även andra har diabetes. Att få känna och se att man inte är ensam om det.


Jag kommer ihåg när hon fick diabetesen. Det var en del funderingar. Vad ska kompisarna säga? Vad ska kompisarna tycka? En känsla av att vara annorlunda. Att kanske inte vara som kompisarna. Nu har Wilma världens bästa kompisar och inte har dom övergett henne för diabetesen men jag kommer också ihåg när hon fick veta att hennes ridskolelärare också har diabetes, hur glad hon blev. Hon är ju en person som Wilma ser upp till och hon har samma sjukdom som Wilma. Hon kände sig inte längre ensam kändes det som.
Vi har pratat en del om det och hon vet fler som har diabetes men jag tror att ett läger med personen i samma situation hade varit kanon.
Vi finns väl kvar i nåt kösystem om det blir avhopp men frågan är ju hur många som är före i den kön.


Hade ju varit underbart om det arrangerades läger för barn som nyligen fått diabetes. Med lekar och aktiviteter och föreläsningar för både vuxna och barn. Det är ju så mycket att lära och så mycket att tänka på. Till slut blir det vardag men att få dela detta med några som förstår vad man går igenom skulle nog vara skönt för både barnen och föräldrarna.


Fortsätter att hålla utkik efter läger så länge. Tips är välkommet.


Hörde av diabetessköterskan igår att dom hade läger förut men så såldes kursgården dom hade lägret på och köksan som var kanon gick i pension så det blev visst rörigt.
Synd tycker jag.