Fick precis ett härligt samtal. En kompis som jag tänkt mycket på men som jag tyvärrinte lyft på luren och ringt.
Hon ringde.
Är på väg hit och kommer förbi mig på jobbet och pratar lite. Härligt.
Älskar såna liet spontana saker.
Miss you darling. Kör försiktigt.
Välkommen. Här kan ni läsa om mitt liv. Jag kommer mest att skriva om mitt liv som mamma med en dotter som i december 2014 fick diagnosen Diabetes typ 1 och min egna satsning träningsmässigt som ska ta mig till en body fitness debut.
05 april 2013
Äntligen helg
Veckan på jobbet har gått fort. Kanske för att det var 4-dagars vecka. Hur som så har den gått snabbt och det har gått bra. Kollegan har haft semester så jag har gjort en stor del av hennes jobb oxå. med tanke på att jag inte på nåt sätt kan jobba över eller börja tidigare så har allt flytigt på riktigt bra. Så stolt över mig själv.
Igår var bilen iväg och blev tonad. rutorna alltså :-) Så jäkla fin den blev. Vilken skillnad. Tänk att lite mörka rutor kan göra så mycket. Skitsnygg är bilen. Så nöjd.
Wilma hade beställt pannkakor igår. Min älskade bror var gullig och stod och stekte dom. Han fixade iofs smeten oxå. Jag dukade och plockade undan hemma och han stekte pannkakor. Tunna och fina blev dom. Mums. Alla var mätta och nöjda efter maten.
Idag är Wilma hos en f.d dagiskompis. Bästa kompisen. Dom har haft påsklov denna vecka, alltså hennes mamma har kunnat vara ledig men inte jag så då får Wilma en paus från fritids idag och får tillbringa dagen hos dom. Gissa om hon är nöjd. Dom får säkert en kanondag det är jag säker på. Dom skulle ner till stan en sväng så dom får både motion och får åka buss hem. Spännande.
Idag fuskade jag på lunchen. Dels blev en kollega superglad när jag frågade om jag skulle ta lite senare lunch så hon kunde jobba. Annars måste hon svara i telefon oxå och hon har MYCKET just nu. Hon blev jätteglad.
När det var dags för lunch så åkte jag till Dax och köpte ett Dax-mål. Tillbringhade en liten stund av lunchen ute i solen men det blåste en del så jag gick in och satte mig. Skönt.
Läste i boken New Moon. Så bra. Jag älskar filmerna och jag älskar böckerna. Vet fortfarande inte varför jag fängslas så otroligt mycket. Jag älskar åtråheten, romantiken, blickarna, kärleken och så historien så klart.
Vad helgen bjuder på det vet jag inte än. Kanske lite kalas på söndag. Vi får se.
Lite som Bella kan jag undra varför man ska fira att man åldras?!
Alla dagar är väl värda att fira på sitt sätt.
Varför ska man bara fira på speciella dagar? Varför inte fira att solen skiner idag, att man är glad, att man har lyckats med något, att man haft en bra dag, att barnet gjorde ett mål i sin sport, att barnet bara ramlade av hästen en gång o.s.v. Det finns alltid en anledning att kunna fira men just åldern...nä jag har slutat fylla :-)
Igår var bilen iväg och blev tonad. rutorna alltså :-) Så jäkla fin den blev. Vilken skillnad. Tänk att lite mörka rutor kan göra så mycket. Skitsnygg är bilen. Så nöjd.
Wilma hade beställt pannkakor igår. Min älskade bror var gullig och stod och stekte dom. Han fixade iofs smeten oxå. Jag dukade och plockade undan hemma och han stekte pannkakor. Tunna och fina blev dom. Mums. Alla var mätta och nöjda efter maten.
Idag är Wilma hos en f.d dagiskompis. Bästa kompisen. Dom har haft påsklov denna vecka, alltså hennes mamma har kunnat vara ledig men inte jag så då får Wilma en paus från fritids idag och får tillbringa dagen hos dom. Gissa om hon är nöjd. Dom får säkert en kanondag det är jag säker på. Dom skulle ner till stan en sväng så dom får både motion och får åka buss hem. Spännande.
Idag fuskade jag på lunchen. Dels blev en kollega superglad när jag frågade om jag skulle ta lite senare lunch så hon kunde jobba. Annars måste hon svara i telefon oxå och hon har MYCKET just nu. Hon blev jätteglad.
När det var dags för lunch så åkte jag till Dax och köpte ett Dax-mål. Tillbringhade en liten stund av lunchen ute i solen men det blåste en del så jag gick in och satte mig. Skönt.
Läste i boken New Moon. Så bra. Jag älskar filmerna och jag älskar böckerna. Vet fortfarande inte varför jag fängslas så otroligt mycket. Jag älskar åtråheten, romantiken, blickarna, kärleken och så historien så klart.
Vad helgen bjuder på det vet jag inte än. Kanske lite kalas på söndag. Vi får se.
Lite som Bella kan jag undra varför man ska fira att man åldras?!
Alla dagar är väl värda att fira på sitt sätt.
Varför ska man bara fira på speciella dagar? Varför inte fira att solen skiner idag, att man är glad, att man har lyckats med något, att man haft en bra dag, att barnet gjorde ett mål i sin sport, att barnet bara ramlade av hästen en gång o.s.v. Det finns alltid en anledning att kunna fira men just åldern...nä jag har slutat fylla :-)
04 april 2013
Gårdagens träning
Ja hur beskriver man den bäst?!
Rolig? Skön? Jobbig? Svettig? Efterlängtad? Skräckgivande?
Det var första passet sen jag fick en rejäl panikångestattack på toaletten direkt efter att box-pass för runt 2 månader sen.
Då...Pulsen gick upp, hjärtat slog slag hit och dit i ingen ordning alls, svettet sprutade ur varenda por på min kropp, jag blev yr, såg svart, jag såg stjärnor, visste inte om jag skulle sitta eller stå, visste inte om jag skulle svimma där och då på fläcken, ännu mer svett, jag ville öppna toadörren men vem gör det när man mår så där och det är folk utanför?, ville helst av allt lägga mig på ett svalt och kallt golv, det hettade i kroppen, stjärnorna i mina ögon var konstant på plats, jag visste inte vad jag skulle göra, hur jag skulle ta mig hem, OM jag skulle ta mig hem, skulle jag svimma och nån hitta mig innan stängning eller skulle jag vakna upp och det var svart och alla gått hem, borde jag ha öppnat dörren?, Efter 25 minuter var det tyst utanför, jag såg inte stjärnor längre men orken i min kropp var som bortblåst. Resten av kvällen var en otrolig kraftansträngning och resten av veckan låg jag hemma och var helt off.
Det var nog det värsta jag varit med dom i hela mitt liv.
Gårdagens träning då. Jo. När jag satt i bilen och skulle köra ut från parkeringen hemma så kände jag att jag kanske skulle skita i det här. Gå in och sätta mig i soffan. Jag insåg att det handlade om rädsla och fortsatte resan till gymmet. Flera gånger i bilen så funderade jag på om jag skulle åka hem igen men samtidigt så måste man ju ta sig förbi det där första hindret. Och det här var mitt. Att bara se till att komma iväg.
Innan jag gick upp till gymmet så satt jag kvar i bilen. Ville inte gå in. Ville åka hem. Men jag gick in ändå, bytte om och tog mig ut till löpbandet. Tankarna bara snurrade. Varför kan man inte bara blockera sina egna tankar ibland?! Så skönt det skulle vara.
Jag körde igång löpbandet och började gå lite lugnt. Slog igång mp3-spelaren. Ökade takten lite på löpbandet och direkt så slog en massa tankar igång igen.
Jag måste gå fortare, jag måste hinna gå långt, hon där bredvid va duktig hon är som springer så fort, det vill jag oxå, NEJ gå gå gå, ingen idé att skynda på första gången, men jag kan ju, jag är stark, inte helt otränad, jag vill oxå, NEj gå gå gå, gå raskt det räcker bra denna gång, men om jag går fortare då blir det bättre för då kan jag gå kortare tid och kan skynda hem, varför ska jag skynda hem, mannen väntar, han undrar vart jag är, ta det lugnt.
Pulsen ökade rejält och jag fick ont över bröstet men jag fortsatte att gå i den takten jag bestämt mig för. Tankarna försökte jag blockera men utan att lyckas. Jag gick, försökte koncentrera mig på musiken, att tyst tralla med och för en stund så blev allt tyst i mitt huvud och jag kunde njuta av musiken och av att kroppen jobbade.
Mot slutet blev det en kamp med tankarna och löpbandet igen men jag höll ut och gick 45 minuter som jag bestämt mig för.
Efteråt kände jag mig stolt över mig själv som tagit mig igenom detta pass. Jag måste hitta tillbaka till lugnet och harmonin med träningen. Det kanske tar ett par gången men det ska gå.
När alla tankar flyger omkring så där som dom gör så kommer man på en massa saker om sig själv. Saker som man aldrig reflekterat över. Varför har jag tänkt så? varför har jag...?
Jag vet mycket mer om mig själv och vad det är som stressar mig på olika nivåer när jag gör olika saker.
Nu gäller det bara att övervinna allt och hitta tillbaka till mig:-)
Rolig? Skön? Jobbig? Svettig? Efterlängtad? Skräckgivande?
Det var första passet sen jag fick en rejäl panikångestattack på toaletten direkt efter att box-pass för runt 2 månader sen.
Då...Pulsen gick upp, hjärtat slog slag hit och dit i ingen ordning alls, svettet sprutade ur varenda por på min kropp, jag blev yr, såg svart, jag såg stjärnor, visste inte om jag skulle sitta eller stå, visste inte om jag skulle svimma där och då på fläcken, ännu mer svett, jag ville öppna toadörren men vem gör det när man mår så där och det är folk utanför?, ville helst av allt lägga mig på ett svalt och kallt golv, det hettade i kroppen, stjärnorna i mina ögon var konstant på plats, jag visste inte vad jag skulle göra, hur jag skulle ta mig hem, OM jag skulle ta mig hem, skulle jag svimma och nån hitta mig innan stängning eller skulle jag vakna upp och det var svart och alla gått hem, borde jag ha öppnat dörren?, Efter 25 minuter var det tyst utanför, jag såg inte stjärnor längre men orken i min kropp var som bortblåst. Resten av kvällen var en otrolig kraftansträngning och resten av veckan låg jag hemma och var helt off.
Det var nog det värsta jag varit med dom i hela mitt liv.
Gårdagens träning då. Jo. När jag satt i bilen och skulle köra ut från parkeringen hemma så kände jag att jag kanske skulle skita i det här. Gå in och sätta mig i soffan. Jag insåg att det handlade om rädsla och fortsatte resan till gymmet. Flera gånger i bilen så funderade jag på om jag skulle åka hem igen men samtidigt så måste man ju ta sig förbi det där första hindret. Och det här var mitt. Att bara se till att komma iväg.
Innan jag gick upp till gymmet så satt jag kvar i bilen. Ville inte gå in. Ville åka hem. Men jag gick in ändå, bytte om och tog mig ut till löpbandet. Tankarna bara snurrade. Varför kan man inte bara blockera sina egna tankar ibland?! Så skönt det skulle vara.
Jag körde igång löpbandet och började gå lite lugnt. Slog igång mp3-spelaren. Ökade takten lite på löpbandet och direkt så slog en massa tankar igång igen.
Jag måste gå fortare, jag måste hinna gå långt, hon där bredvid va duktig hon är som springer så fort, det vill jag oxå, NEJ gå gå gå, ingen idé att skynda på första gången, men jag kan ju, jag är stark, inte helt otränad, jag vill oxå, NEj gå gå gå, gå raskt det räcker bra denna gång, men om jag går fortare då blir det bättre för då kan jag gå kortare tid och kan skynda hem, varför ska jag skynda hem, mannen väntar, han undrar vart jag är, ta det lugnt.
Pulsen ökade rejält och jag fick ont över bröstet men jag fortsatte att gå i den takten jag bestämt mig för. Tankarna försökte jag blockera men utan att lyckas. Jag gick, försökte koncentrera mig på musiken, att tyst tralla med och för en stund så blev allt tyst i mitt huvud och jag kunde njuta av musiken och av att kroppen jobbade.
Mot slutet blev det en kamp med tankarna och löpbandet igen men jag höll ut och gick 45 minuter som jag bestämt mig för.
Efteråt kände jag mig stolt över mig själv som tagit mig igenom detta pass. Jag måste hitta tillbaka till lugnet och harmonin med träningen. Det kanske tar ett par gången men det ska gå.
När alla tankar flyger omkring så där som dom gör så kommer man på en massa saker om sig själv. Saker som man aldrig reflekterat över. Varför har jag tänkt så? varför har jag...?
Jag vet mycket mer om mig själv och vad det är som stressar mig på olika nivåer när jag gör olika saker.
Nu gäller det bara att övervinna allt och hitta tillbaka till mig:-)
Äntligen
Äntligen är Twilight utläst och jag kan sätta tänderna i nästa bok, New Moon.
Solen skiner så jag hugger in på denna redan på lunchen, på en stol i solen på vår stora terass :-)
Solen skiner så jag hugger in på denna redan på lunchen, på en stol i solen på vår stora terass :-)
03 april 2013
Träning
Nu är det dags, första träningspasset sedan jag brakade ihop och fick världens panikångestattack på gymmet efter ett box-pass.
Kände att nu är det dags att ta tag i träningen.
Känslan är lite delad måste jag säga.
En del av mig vill träna och en del av mig skrek, när jag satte mig i bilen, att skit i det, gå in igen.
Men här är jag. Blir en lugn stund på löpbandet.
Kände att nu är det dags att ta tag i träningen.
Känslan är lite delad måste jag säga.
En del av mig vill träna och en del av mig skrek, när jag satte mig i bilen, att skit i det, gå in igen.
Men här är jag. Blir en lugn stund på löpbandet.
Underbara dag
Trots att jag är trött och känner mig sliten så är det en bra dag. Varför? jo men solen skiner ju. Underbart.
Igår satt jag ute på lunchen och läste en bok och kände solens varma strålar mot mig.
Idag är en ny dag men även den solig. Härligt. Räknar med att kunna njuta av solen på lunchen även idag :-)
Slutar lite tidigare från jobbet idag. Ska till läkaren. En tid jag väntat på i över 2 månader. Nu känns det bättre och jag har lite kontroll men jag har inte vågat avboka tiden. Bättre att ta sig dit och se vad vi kommer fram till.
Förhoppningsvis kan jag hämta barnen lite tidigare idag.
Räknar till och med att träna ikväll. Jag känner att jag måste ta tag i det. Ikväll en är bra kväll för det :-)
Igår satt jag ute på lunchen och läste en bok och kände solens varma strålar mot mig.
Idag är en ny dag men även den solig. Härligt. Räknar med att kunna njuta av solen på lunchen även idag :-)
Slutar lite tidigare från jobbet idag. Ska till läkaren. En tid jag väntat på i över 2 månader. Nu känns det bättre och jag har lite kontroll men jag har inte vågat avboka tiden. Bättre att ta sig dit och se vad vi kommer fram till.
Förhoppningsvis kan jag hämta barnen lite tidigare idag.
Räknar till och med att träna ikväll. Jag känner att jag måste ta tag i det. Ikväll en är bra kväll för det :-)
02 april 2013
Fika
Igår var en dag full av roliga saker. Ok kanske inte så många saker men det tog tid allting.
På morgonen packade jag in barnen i bilen och åkte till Leos lekland för att träffa Josefin och barnen. Vi var där redan när det öppnade klockan 10.00. Lika bra. Det var full rulle i cirka 2 timmar innan vi åkte därifrån.
Vi möttes upp igen på Max och utfodrade barnen och oss själva. Prefekt. Alla var glada men trötta.
Eftermiddagen spenderade vi hos min bror med familj i Örbyhus. Även mannen min och min andre bror kom dit. Det blev prat, skratt och fika. Min svägerska hade bakat smarriga cupcakes. Mums.
På morgonen packade jag in barnen i bilen och åkte till Leos lekland för att träffa Josefin och barnen. Vi var där redan när det öppnade klockan 10.00. Lika bra. Det var full rulle i cirka 2 timmar innan vi åkte därifrån.
Vi möttes upp igen på Max och utfodrade barnen och oss själva. Prefekt. Alla var glada men trötta.
Eftermiddagen spenderade vi hos min bror med familj i Örbyhus. Även mannen min och min andre bror kom dit. Det blev prat, skratt och fika. Min svägerska hade bakat smarriga cupcakes. Mums.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)