Det är mycket nu

Det är sjukt mycket nu. Speciellt på jobbet.
Folk går på semestrar. Men frågan är om det som ska göras minskar överhuvudtaget.


Två kollegor är på semester. En som skulle jobba samtidigt som mig har brutit handleden och är gipsad och sjukskriven i fyra veckor. Hon kommer in två dagar i veckan under förmiddagarna och försöker jobba undan lite. Under tiden är jag här själv. Nästan i alla fall. Har fått hjälp av en kille från kassan med själva kvitteringen men han kan ju inte det hela. Han är duktig men självklart så blir det en del frågor. Frågor som jag annars inte behöver bry mig om för att A egentligen sköter sånt. Men han kan inte allt så en del av det som A gjort kommer ju så klart in till mig. Plus det som dom andra kollegorna brukar göra. Ett par saker från varje person extra. Det blir mycket om dagarna och jag jobbar inte ens heltid.
Lönehöjningen va kass också så egentligen borde jag ta det lugnt och göra det jag kan och hinner men nej då man ska ju alltid vara duktig flicka så man sliter på och stressar mer. Och som idag. Kommer in tidigare. Stressar mer på morgonen med barnen för att komma iväg och lämna dom tidigare så man kan komma tidigare till jobbet. Och eftersom ingen är här till 16,30 så är det jag som är här till 16,30. Slutar normalt 16,00.


Längtar så till semestern. TRE veckor kvar. TRE veckor till av fullt ös. Sen är det tack och god natt för mig.


Men det finns ju att göra på hemmaplan också. Tvätten ska tvättas, torkas och vikas in. Husvagnen ska plockas ur, inventeras och sängkläder tvättas och in med nya och det ska fyllas på med mat och annat diverse som behövs till semestern.


Helt automatiskt hamnar sånt på kvinnan verkar det som.
Mannen byter däck och fixar besiktningen. Sen är han klar. Men kvinnans jäkla jobb tar aldrig slut.
SUCK i stora mängder.


Varför reser man ens i väg när man bara får stressa innan. OCH efter eftersom då är det kvinnas som får tvätta upp alla jäkla tvätt som blivit under semestern.


Känner mig negativ idag.