Kärlek

Jag jobbar och mannen är hemma med barnen och lånehunden Maya.
Det är blandade känslor på så många sätt. jag är van att ha kontroll. Jag lämnar och hämtar barnen 5 dagar i veckan, det är oftast jag som är den som är ledig själv med barnen, inte min man.
Jag vet att han fixar det här men ändå. Att inte ha kontroll. Hjälp! Att inte vara den som är hemma med barnen, som ger dom frukost och mat under dagen, som säger åt dom när dom bråkar, som hittar på saker med dom, det känns så konstigt. Men jag har haft mina två veckor ensam med barnen. Nu är det mannens tur (ja till på fredag för då har det redan gått två veckor) och sen har vi två veckor tillsammans där famljen blir PRIO för första gången på alla år.
Samtidigt så är det så himla skönt att bara kliva upp och ha sig själv att sköta på morgonen. Att kliva upp, packa sina saker, klä på sig och sminka sig och bara sätta sig i bilen och åka till jobbet. Vilken känsla. Vilken fri känsla på nåt sätt. Samtidigt så saknar jag dom som tusan under dagen, precis som jag alltid gör men jag kan nu känna att det är det där lilla extra. Lilla extra av saknaden och kärleken eftersom jag inte ser dom på morgonen.

Bara en dag kvar sen gåt jag på semester igen. TVÅ VECKOR. Och dom ska spenderas med familjen.
På måndag bär det av på husvagnssemester.
Måndag till torsdag ska vi bo på Västervik camping därefter bär det av mot Öland och Klinta camping i 6 dagar innan vi påbörjar resan hemåt. Vi stannar till på nån camping på vägen hem och bor en natt eller två men vi har inget bokat. Vi får se vad det blir.
Kul ska det bli iallafall och otroligt spännande. Barnen längtar.