Jag känner stress, jag tänker på stress, jag lever med stress. Det finns stress överallt. Jag läser om stress.
Jag vet vad jag ska göra, vad jag borde göra. Men hur lätt är det?! Allt jag tänker, allt jag gör, stressar mig. det jag inte gör stressar mig.
Hur får man ett slut på det? Jag vill inte ha mer stress. Jag vill vara glad. Känna allt som jag kan känna. Göra det som jag kan göra. Jag vill inte att det jag vill göra ska kännas som en börda. Det är ju roliga saker och jag borde göra dom. Men allt stressar mig.
Att prata om det stressar mig, att inte prata om det äter upp mig.
Men vem förstår? Ingen som inte själv har levt med detta. För hur förklarar man för någon hur det är och hur det påverkar en när man inte själv riktigt förstår det?!
Tack för din fina grattis hälsning... <3
SvaraRaderaDet där lypsylet verkar farligt gott ;-)
Nä jag kan nog inte sätta mig in i just den stressen du känner... Men visst lever vi i ett stressigt samhälle, där allt ska vara så attans perfekt! Inget är perfekt och ingen hinner ALLT! Jag är också stressad, arg och irriterad, jag bråkar med min man, min son lyssnar inte alltid.., men mellan detta finns det såklart ljusglimtar också..
Vet du vad som stressar dig? Inre stress? Yttre stress ?
Är du motiverad med träningen?
Tusen frågor som alltid ;-)
Ta hand om dig, fina du...
Stor kram Sandra