15 maj 2013

Panikångest

Sitter på jobbet och jobbar. Allt är lugnt. Telefonen är rätt så tyst. Bara jag och datorn och musiken på radion. 106,5 är på.

Vet inte vilka tankar jag har. Inga speciella. Tänker inte på nåt speciellt.
Känner helt plötsligt hur det börjar kännas trångt kring bröstet. Det gör lite ont. Känns som om någon kramar om mig hårt. Men det är ingen där. Varken bakom mig, framför mig elle rnåstans runt omkring mig. Bara jag ensam på rummet.
Det känns jobbigt att andas. Jag kämpar för att andas in och andas ut. Djupa andetag. Jag vet vad det är men jag förstår inte varför det känns så här just nu. Jag känner mig inte stressad. Inte just nu.
Vill bara att det ska släppa men jag vet att det kommer dröja en stund. Det går aldrig över direkt. Det gäller att andas djupa andetag. IN...UT...IN...UT...IN...


1 kommentar:

  1. Usch då... Hoppas du känner dig bättre nu... Måste vara ett otroligt obehag :(
    Så duktig du är du med med att springa... Jag kan ärligt säga att 5 km är jobbigt så vältränad är jag inte men intervall träningarna har gett resultat, jag har varierat promenad med jogg och man blir ju då mera taggad!
    Heja dig ikväll

    Kram Sandra

    SvaraRadera