Tråkigheter

I förrgår hände en incident på dagis. Casper var inblandad. Supertråkigt. Han fick en rejäl tillsägelse av fröken, precis som det ska va. Fröken berättade för mig och jag tog så klart upp det med Casper. Han mådde jättedåligt och var superledsen över det som hänt.
Kan lägga till att Casper och den andra pojken lekte tillsammans när jag kom och hämtade så det verkar ju inte vara några "hard feelings" där heller. Skönt.
Däremot så tänkte dom andra föräldrarna vända upp och ner på förskolan verkar det som. Deras pojke berättar allt som händer hemma. Superbra tycker jag. Men...en incident sker. Personalen tar så klart hand om det. Jag litar fullt ut på personalen i alla situationer. Vi har en riktigt bra kontakt och kommunikation.
Jag fick veta att dom andra föräldrarna hade "dragit näven i bordet" och frågat när mötet skulle vara. Irriterade och arga som jag förstod det eftersom dom inte hade hört nåt om nåt möte. Dom skulle minsann ha ett möte. Rektor, personal och föräldrar. Och dom skulle ringa mig. Dom skulle minsann prata med mig. Men hallå. Seriöst.
EN...jag upprepar EN incident har hänt. Personalen tog tag i det direkt och pojkarna lekte ju sen ändå. Varför då vända upp och ner på allt?
Jag förstår seriöst inte.
Jag fattar att om det är upprepade historier som sker att man måste ta tag i det på ett helt annat sätt. Men på grund av EN incident?!
Jag är absolut inte nonchalant, jag backar absolut inte upp "våld" på något sätt. Men hallå.
Vi har tagit hand om det. Personalen på sitt sätt. Jag på mitt. Pojkarna leker och är glada och sams.
Uppstår det fler gånger. Självklart ring mig.


Varför beter sig vuxna på det här sättet?
Jag vet inte vad dom varit med om förut. Men man måste kunna lita på förskolan och personalen.
Nu ska allt gå genom en av fröknarna eftersom en annan av fröknarna vägrar dom prata med. Hon vet inte ens vad hon gjort.
Vuxna människor. Som vägrar prata med en annan vuxen människa.
Är det några som beter sig illa så är det väl dom.


Suck. Ja vi får se vart detta tar vägen.