Bekräftelse

Jag har en åsikt.

Allt detta med Facebook, chattar och gud vet allt vad det heter. Allt är ett skrik på SE MIIIG.
Jag behöver ses, jag behöver bekräftelse.
Är vår värld så skev och är vi människor numer så trasiga att vi konstant måste jämföra oss med andra och jämt få och behöver bekräftelse?
Vi ska vara snygga, träna flera dagar i veckan, vara en bra mamma, vara en perfekt fru (hur man nu är det), ha snyggt och rent hemma, ha väluppfostrade barn, man ska laga god mat, kunna lägga upp maten så det ser snyggt ut på tallriken, laga nyttig mat, ha en jäkla massa sex, köpa snygga kläder, kunna matcha dessa kläder när vi går ut, vi ska ha många vänner. Samtidigt som vi gör allt detta så ska vi göra karriär oxå. Allt detta ska så klart läggas ut på diverse sidor på nätet så att folk kan se allt vi hinner med och så att folk och vänner kan gilla det vi gör.
Räcker det inte med att vi själva är nöjda över det vi hinner med. Om vi nu hinner med nåt. Alla gör inte det men dom är rätt så nöjda med sig själva ändå. Och med rätt så nöjda menar jag....kan vi nånsin bli fullt nöjda med det vi gör, den vi är och det arbete vi lägger ner på diverse saker när allt ska bedömmas av alla andra. Att man alltid måste sträva efter att vara perfekt. Men va fan är perfekt för nåt?
Hur är man perfekt som fru, älskarinna, mamma?
Hur ser det perfekta huset ut?
Vilket är det perfekta jobbet?
Ja det är ju upp till var och en att bedömma. För det behöver vi inte omgivningens godkännande.

Jag tittar mindre och mindre på Facebook. Klart jag tittar in det är svårt att sluta men inte alls lika mycket som förut. Varför? Jo för att jag blir påverkad. Den personen hinner med så mycket om dagarna, den personen verkar så lycklig, den personen lagar värsta nyttiga maten, den personen tränar och visar sin muskler och sin vältränade kropp. Alla dessa skriker efter bekräftelse. Dom lägger ut allt detta på facebook för att få en massa gill och för att få en massa kommentarer om hur duktiga dom är. För det är ju sällan nån skriver nåt negativt till dessa personen.
Jag hinner inte med allt detta, jag lagar inte nyttig mat alla gånger, jag har inte den perfekta kroppen men jag försöker att vara nöjd med det jag har och med den jag är. Hur fan ska man det när man präntas med allt detta på facebook, modemagasin osv.
Det betyder inte att jag inte glädjs åt mina vänner och deras framgång och deras resultat. För jo det gör jag verkligen. Men varför kan inte dom göra det utan att "kräva" bekräftelse från alla andra?

Vad är det vi förmedlar till våra barn? Att man alltid måste ha bekräftelse? Vi duuger väl som vi är ändå. Tonåringar lägger ut bilder på sig själva och allt dom gör för att folk ska trycka på gilla-knappen. Bekräftelse, bekräftelse, bekräftelse. Ska vi inte lära våra barn att vi är bra som vi är utan att andra ska dömma? Vi ska göra det vi känner för, det vi drömmer om, det vi gillar utan att tänka på vad folk ska tycka och tänka.

Va er själva, skit i att jaga bekräftelse från andra. Vad vet dom egentligen? Varför väger deras åsikter så mycket? Det är dina egna åsikter som räknas.