Utställning

Tänkte skriva några rader om Sälenresan men inser att det kommer bli MÅNGA rader så jag väntar med det tills jag har lite mer tid.
Snabbt och enkelt kan man säga att det var underbart.

Idag slutar jag tidigare. Det är utställning och familjefika på Wilmas fritids. Barnen visar upp saker och ting dom gjort och dom älskar det.
Egentligen så hade jag annat planerat för eftermiddagen men vad är skönhet jämnfört med kärleken till Wilma? Ingenting.
Jag frågade Wilma hur hon skulle känna om jag inte kunde komma. Det skulle vara ok sa hon eftersom pappa kommer. Problemet är att pappa inte vet riktigt vilken tid han kan komma för han gjuter platta idag så tid är svårt att säga. Hon sa att det var ok, att hon kunde fika med fröknarna. Hon blev inte ledsen om jag inte kunde komma men hon skulle sakna mig. Älskade trollunge. Hur ska jag kunna avvisa det. Nä. Det blev till att avboka det andra. Så viktigt är det inte. Barnen går först. ALLTID. Så enkelt är det. Wilma vet att jag alltid varit på sånt här, har aldrig missat en gång när det varit nåt med skolan eller fritids eller dagis. Eller jo en gång och jag mådde skitdåligt då. Aldrig mer.
Och när man får höra såna goa ord från henne, hur ska jag då kunna göra nåt annat och missa en andra gång. Nä.
Klockan 15 slutar jag, åker jag och hämtar Casper och så åker vi till fritids för att kolla på utställningen och fika.
Mys.