Ja så kan man kalla det. Efter dom senaste 2 veckorna så måste något göras. Jag måste ha träningen i mitt liv. Utan träning så funkar jag inte. Så enkelt är det. Nu har jag inte tränat på 2 veckor för prinsen har varit sjuk och så har jag varit hostig och seg. Bäst är att vila då så klart.
Den största ändringen blir kosten. Jag har den senaste veckan knappt känt igen mig själv. Jag har goffat godis och socker. Det var då jag insåg det. Det är så här mitt liv ser ut. Socker, socker och mer socker. Socker ger ett begär efter mer socker och jag skulle kunna göra vad som helst gör att gå socker. Att få känna den tillfredsställelse som sockret ger. Men det är ju bara för en stund. Sen behöver jag mer... Och mer. Det är bara att erkänna...jag ÄR sockerberoende.. Och det måste brytas. Jag mår inte bra.
Dom senaste dagarna har varit hemska. Jag äter socker i smyg. Jag har varit sur, ledsen, nedstämt, känt mig uppsvullen och degig, haft ett humör som åkt upp och ned, ett totalt katastrofalt blodsocker i noll balans. Jag har bråkat med barnen, gråtit i min ensamhet för att jag gjort det, bråkat lite till för att min stresspunkt är nådd. Inuti mig råder kaos. Mannen har jag fräst åt om jag ens pratat med honom. Jag har varit irriterad på allt och inget.
Men jag har kommit till en punkt där jag insett att det här funkar inte. Ingen i min närhet mår bra, allra minst jag.
Att få ett jämnt och stabilt blodsocker är nog ingen enkel match men jag har ju förhoppningsvis ett stöd av mannen. Han äter LCHF sen 2 månader till ska och han som har diabetes har ett otroligt jämnt blodsocker. Jag vill oxå hitta dit. Hitta tillbaka till mig själv.
Så från och med i morgon, måndag, så ska min kost ätas enligt LCHF.
Jag ska oxå jobba mer med min självkänsla som är lite kass.
Men jag är född i Vädurens tecken och vi är envisa så det ska gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar