Jag mår skit. Saknaden är så oerhört stor. Gjorde jag rätt? Gjorde jag fel? Ibland känner jag att det var det enda rätta men ibland kommer enorma känslor över mig och jag önskar jag kunde göra allt ogjort.
Saknaden är hemsk.
Allt jag vill är att få borra in mig i den gosiga pälsen, smeka det vackra, lena huvudet, pussa den fuktiga nosen och njuta av dom mörka vackra ögonen.
Jag vill få känna lugnet som jag kände när jag smekte den lena pälsen.
Få känna friheten när vi gick i skogen och bara njöt.
Få känna lyckan när vi lyckades med ett moment i träningen.
Få se din lycka när vi tränade.
Få se din svans vifta och dina glada ögon när du varit ensam hemma en stund.
Få se dina stora ögon när det vankades något smarrigt att äta.
Få njuta av din närhet och ditt sällskap.
Men verkligheten ser inte ut så. Jag gjorde ett val. Frågan är bara om det var rätt eller fel?
Jag älskar dig och saknar dig för evigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar