Träningsvärk

Igår tog jag mig i väg till gymmet. Eftersom mannen jobbat massor så har jag inte kommit iväg men nu är vi på banan igen och jag kände att det var dags för mig att träna.
Det blev så klart ett pass body pump på Gränby.
Hur det gick? Ja jag kan säga som så att det var tungt. Mina muskler har verkligen gått på semester. Men nu ska jag på´t igen. Nu ska musklerna få jobba. Har bokat in mig på söndag på ett body pump pass då det är en ny release. Ska bli skoj. Hoppas inte mina ben känns som tunga stockar då. För ont det gör dom just nu men då vet man att det tagit, hi hi.

Försöker igen att hålla mig borta från godis och socker. En av veckorna när mannen jobbade konstant så åt jag godis för att orka, för att det var gott, för att jag ville. Det fanns inget som hindrade mig. Men nu efteråt så känns det tungt i kroppen. Åt inget godis i tisdags, i onsdags var vi ju till brorsan och där blev det fika så det sket sig styggt och igår och idag har jag undvikit godiset. Känns bra att känna känslan av att kunna motstå något som man verkligen verkligen vill ha så himla mycket. Istället äter jag en hel del frukt. Vindruvor och bananer. Helt klart bättre än godis.

Var till farbror doktor idag. Idag blev det mycket teori om hur kroppen funkar och tänker när den stressas. Läskigt hur mycket man känner igen sig i det hela.
Man har en känsla som ger en negativ tanke. När man går så länge så blir den negativa tanken en negativ automatisk tanke när du känner den känslan och det är inget man kan göra nåt åt. Det är bara så det är och det är svårt att bryta för det sitter redan i ryggmärgen. Därefter får du ett betende.
Typ.
Och det är ju så jag känner. Negativitet och jag vet inte hur jag ska ta mig härifrån.
Jag känner inte att det jag gör duger. Jag känner mig inte alltid som en bra mamma. Jag känner inte att jag tränar tillräckligt mycket. Att jag inte ger min man det han vill ha. Jag känner mig inte snygg. Jag känner att jag borde göra mer på alla håll och kanter och det slutar med mera stress och mera att försöka göra så man duger men med all stress och allt man vill göra så hinner man inte och då är man ju oxå misslyckad för att man inte kan det heller.
Bryta betenden sägs det. Enklare sagt än gjort och det är skönt att min doktor oxå säger att det faktiskt är riktigt svårt att göra det och det tar på ens krafter. På det sättet behöver jag inte känna att jag känner fel utan att det är precis så det är.

Har fått läxa till nästa gång. Att skriva ner 5 stycken beteende förändringar som är bra för mig på lång sikt.
Svårt men det ska gå. Lovar att en läxa efter det blir att se till att "uppfylla" dessa 5 förändringar.
Hur som så är det skönt att få prata med honom. Han är bra.