Glädje

Jag känner mig positiv. Jag känner mig glad. Jag känner mig energifylld.
Jag vet inte varför och jag vet inte vad det är jag har förändrat för att det ska kännas så här. Men det var länge sen jag kände det.
Kanske är det just så enkelt att jag efter bikiniprovningen här om dagen fick mig en tankeställare om min kropp. Träning beshövs.
Kanske att jag just nu har några små roliga saker att se fram emot.

* Dags att träna i helgen
* Hårfix-dags - ska utväxten blekas på eller ska det bli brunt?
* Statist i en produktion - vet inte så mycket än
* Föreläsningar på förskolan - Triple P
* Föreläsning - Lennart Matikainen
* Julavslutning för Wilma på miniorerna
* Lucia på Caspers dagis
* Julbord med jobbet
* Möte i Stockholm med jobbet
* Öppet hus på Wilmas fritids
* Julavslutning för Wilma
* Julbord med mannens firma

Alla saker kanske inte är jättestora men för mig är dom speciella. Det är någonting som bryter det vanliga lunkande mönstret när man pendlar mellan hem och jobb.
Någonting som bryter av.

Det gäller att hitta det positiva och att hålla fast vid det så att det negativa inte får utrymme att växa.

Äventyr

På måndag ser det ut att bli lite äventyr för mig. Superkul. Ser verkligen fram emot det.
Berättar så klart mer när jag vet mer själv.

Känner att jag börjar se det positiva. Att jag vill fylla mitt liv med positiva saker och det är bara jag som kan ändra på det. Så jag försöker. Känns bra just nu :-)

Dagens casting

Idag är det halvdag på jobbet. Tog en ledig förmiddag.
Har varit till Stockholm på casting. Provfilmning alltså.
Fick ett sms där dom ville att jag skulle komma in. Bestämde att idag var en bra dag. Fick ett mail med information. Klart. Bara att ta sig dit.

Så i morse lämnades Wilma till skolbussen och Casper till dagis. Min bilresa till jobbet blev en tur förbi Stockholm först. Ingen omväg alls. Hi hi.
Att hitta parkering var inte det lättaste. En hel jäkla gata var avstängd. Ingen aning om varför. Efter lite snurrande så fanns det en lucka till mig. Tur vi haft en chrysler som jag lärde mig fickparkera för att få in volvon i ett hål är iaf lite enklare.

Väl på plast så så fick jag fylla i ett papper. Kontaktuppgifter och storlekar.
Vänta.
Min tur.
Att stå i ett kalt helvitt rum med endast en kameraman känns lite så där. Inge skumt alls.
Men det gick väl bra. vad vet jag. Jag gjorde som han sa och mer kan jag inte göra. Nu är det bara att hålla tummarna som f-n för det skulle vara så himla skoj att få komma iväg och göra ett sånt här jobb.

*håller tummarna allt vad jag kan*

Innan jobbet sprang jag in på apoteket. Supertrevlig personal.
Direkt in på Stadium som låg bredvid. Barnen vill ju bada på badhus men hur ska det gå till när jag inte har någon bikini. Trevlig personal även där. Första killen hälsade och log. Nästa var en tjej som frågade om jag behövde hjälp när jag kanske såg lite förvirrad ut. Frågade efter bikini och hon gick iväg för att kolla för hon hade nåt bak på lager. Kom ut med en. Prova. Fel storlek. Gick till samma tjej och hon hämtade en till fast i en större storlek. Passade bra. lite osäker på färgen då det är en sommarfärg och med min bleka kropp så vet jag inte om det blir en bra kombination men den satt bra och vad gör man inte för barnen. Tack till den trevliga tjejen som med ett leende och trevlig attityd hjälpte mig.
Det enda som nu måste jobbas på är storleken. Att överdelen är större är ju inte så konstigt med tanke på brösten men även nederdelen. Fick köpa en bikini i storlek 40. 40?! Visst kanske inte så stor men för någon som alltid variit storlek 36 och sen gått upp till 38...ja då börjar 40 bli lite så där. Så nu är det bra mat, träning och inga gosaker som gäller. Formen ska tillbaka. Jag vill. Hjälp mig nån. Det är ju så svårt. Bara att bita ihop och bestämma sig va. Puh. Kom igen nu tjejen. Det här fixar du.

Lunchdejt

Tja eller mer lunchträff.
Min bror va i stan en stund så han köpte en matlåda och kom förbi mitt jobb så åt vi tillsammans. Trevligt som bara den även om det bara var för en liten stund.
Tycker nämligen om min storebror supermycket. Han har alltid funnit där för mig och hjälp och stöttat mig i allt. Man kan prata med honom om allt mellan himmel och jord.

Min bror är bäst.

Tjaffiga mornar

Hur gör folk?
Hur har man en lugn morgon med barnen?
Hur får man barnen att inte hitta saker att tjaffsa om?
Hur får man barnen att inte gnälla om och på varandra på morgonen?

Finns det något facis? För just nu skulle jag behöva ha ett.

Utveckling

Jag står still.
Jag behöver utveckling. Jag behöver utvecklas. Jag behöver utmaningar.
Jag behöver ny information och ny kunskap i mitt huvud, min hjärna och min kropp.

Men vad?

.......
........

Hjärnan går på högvarv för att komma på vad jag ska göra.
Det känns som om jag står still på jobbet. Jag trivs på mitt jobb absolut. Men jag sliter mellan jobbet, lämningar av barn, hämtningar av barn och vabb. Att utvecklas på jobbet känns som en omöjlighet just nu.
Jag behöver nåt annat.

Har kollat kurser. Funderade på en kurs i engelska. Eller kanske spanska. Eller är det matematik jag ska läsa? Eller kanske nåt om rymden?!
Eeehhhh.....
Men jag kom på det. Som säkert många andra.
Hälsan är viktig för oss. Hälsa, träning, vad vi äter och hur vi äter. Jag tror inte vi kan få nog av den kunskapen.
Jag vill lära mig mer om kost och hälsa för min egen skulle. Min egna kropp och min egna träning. Men jag tycker oxå att vi behöver kunskapen och intresset för att lära våra barn om träning, kost och hälsa.

Igår klämde Wilma ur sig att hon tycker det är tråkigt att äta. Jag tog direkt en disskution med henne.
Hon känner sig inte fri. Fri? Ja att få leka...när hon måste sitta och äta. Så jag fick vackert förklara vikten av att äta, mat över huvud taget men oxå rätt sorts mat. Så att kroppen orkar. För hur mycket vi än vill leka istället för att äta så kommer kroppen inte orka leka sen...när vi inte äter.

Nu kanske just Wilmas uttalande inte var så illa som det först lät. Inte när jag fick höra hur hon tänkte och jag fick en chans att förklara kropp, mat, energi, hälsa.
Men faktum kvarstår att ätstörningar går nedåt i åldern och det är inte ovanligt att det börjar så tidigt som i 8-9 års åldern. Till och med 7 års åldern.
Jag tror att om man som förälder tidigt lär sitt barn om kost och hälsa så kanske dom oxå kommer fatta att man inte behöver vara smal, att man kan äta OCH vara smal och hälsosam. Allt handlar ju om vad vi äter och i vilken mängd vi äter det i.

Så kost och hälsa får det bli.
Ska bara läsa sista sidorna ur Twiligt part II - boken. Så spännande.
Sen ska jag slänga mig på en bok som jag lånat av min bror. Återkommer med namnet på den :-)

Ensamt

Ibland känns allt så ensamt. Jag kan inte förklara varför. Det känns bara så. 

Känner att jag måste vidga mina vyer. Träffa nytt folk. Men hur gör man det? Vart gör man det? 

Blod, svett och tårar

Ha ha så allvarligt blir det nog inte men nu är träningsskorna på. 

Cykelbyxorna på plats och likaså träningslinnet. 

Jag har placerat rumpan på cykeln som står i tvättstugan så nu ska här trampas.

Gissar att det inte blir så allvarligt som sagt men nu är det dags att komma igång igen efter operationen. Jag har inte gjort nåt. Har kunnat träna tidigare säkert men jag erkänner...jag blev bekväm och lat.

Men när man känner att volymen ökar på kroppen där det inte ska öka, när man känner att det börjar bli löst och när man ser på vågen att kilona ökar ja då är det dags att förändra situationen.

Börjar med att cykla och se hur det känns. 

Tapperhetsmedalj

Fatens tapperhetsmedalj går till min älskade Wilma. Trots feber så har hon varit med mig idag och kämpat på. 

Vi lämnade Casper på dagis och stack till jobbet. Va tvungen att fixa ett par saker. 

Hon höll ut hela tiden.

Sen lämnade vi in, hämtade Casper och åkte hem. 

Nu sitter vi här i soffan. Jag och barnen iallafall. 

Mannen somnade i köket efter maten så han sitter fortfarande där och sover.

I morgon är en ny dag. För Wilma är det en dag hemma och för mig ytterligare en vabb-dag.

Min pension kommer jag aldrig att kunna ta ut med föräldraledigheten som jag haft och all vabb som jag sliter med. 

Att njuta på ålderns höst känns avlägset. Jag kommer få slita ihjäl mig på jobb och kommer aldrig få njuta.

Så jag får väl försöka njuta nu istället. 

Vab....eller nåt

Det blev vabb idag.

Wilma va krasslig på fritids igår men fick en tablett så hon va pigg när Micke hämtade henne.
I morse kom hon ner och klaga på att hon va varm. Hon kändes inte speciellt varm men jag tog en temp och den visade 38,4. Ingen jättehög feber men trots allt feber. Kollade lite senare på morgonen oxå och det såg lika dant ut med feber.
Ringde fritids och meddelade att Wilma inte kommer i eftermiddag. Det var tydligen många som sjukanmält sig idag. Ringde så klart skolan oxå och meddelade att Wilma är med mig idag.

Så här sitter vi. Casper är på dagis och Wilma är med mig på jobbet. Hon är rätt så pigg och jag har en kollega som är på semester den här veckan så jag gör en edl av hennes jobb och att jag ska vara hemma en dag det funkar inte. Jag måste sköta det dagliga iallafall. Vill inte komma efter på det. Siffrorna måste stämma och ju mer man kommer efter desto större är risken att man kanske stressar och gör fel och sen ska man oxå hitta felet. Nä. Vi jobbar en stund idag.

Eventuellt kan mannen komma iväg tidigare och då kan han hämta Wilma här. Annars så jobbar jag på så att jag får undan och så slutar vi i tid så vi kan hämta Capser och åka hem och vila.

Så för Wilmas del så blir det ingen vaccination idag. Hennes klass skulle vaccineras. Påsjuka, röda hund och mässlingen tror jag det var. Men i och med att hon har feber så får hon inte ta sprutan för kroppen har fullt upp ändå.
Skolsyster säger att hon tar det i maj då när hon kommer tillbaka till skolan och vaccinerar femmorna.

Vabb på G?

Fick nyss ett samtal från fritids. Wilma verkar må dåligt och ligger på soffan där. Ingen feber men hon fryser och har tydligen ont i huvudet. Dom ska ge henne en tablett så ska jag försöka komma från jobbet så fort jag kan och hämta henne.

Igår kväll slocknade hon bredvid Casper, i våran säng. Casper låg och lag pussel på Ipaden. Wilma somnade bredvid. Väckte henne för att natta henne i sin säng och hon va hängig och hade ont i huvudet. Hon fick en tablett och fick lägga sig.
I morse vaknade hon pigg och kry. Ingen huvudvärk. Glad och frisk som en fläkt. Klädde sig och åt frukost.
Hon sa till fritidsfröknarna att hon hade mått lite dåligt i morse på skolan. Men enligt dom hade hon väl glömt bort det under dagen för hon har varit i skolan och inte sagt till någon fröken. Nu är hon på fritids och verkar va lite krass.

Hur mår hon egentligen? Hur är det med henne? Sjukdom på g?
Vi får se. Det blir till att pyssla om henne lite extra i kväll och få i säng henne i tid så får vi se hur det utvecklar sig.

Stolt

Höstens utvecklingssamtal för barnen är avklarade.
I måndags var jag till skolan med Wilma och träffade hennes fröken och pratade och igår var det Caspers tur på dagis.

Det finns inget att klaga på alls.
Det går jättebra för Wilma i skolan. Hon är duktig i alla ämnen, hon tycker det är kul i skolan och med lektionerna, hon är flitig, hon är engagerad, hon är snäll, omtänksam, hjälpsam, rolig, hon har massor av kompisar m.m. m.m.
Inget negativt alls.
Ska man påpeka nåt så var det att hon äter sakta på lunchen så hennes mat blir kall. Ibland äter hon så sakta att hennes kompisar ber henne bli klar nångång så dom kan få komma ut och leka och ibland springer dom ut före så hon sitter själv och äter upp.
Så det enda hon ska göra är att äta maten direkt när hon sätter sig ner. Smörgåsen kan man äta sist när man sitter och pratar.

Casper då. Jo även busfröt går det kanon för på dagis. Han är snäll, omtänksam, humoristisk, bjuder gärna på sig själv, duktig och engagerad i det dom gör. han har många kompisar och är mycket omtyckt av dom andra barnen.
Han gillar att bygga med lego, är intresserad av byggnation och konstruktion, gillar att lyssna och dansa till musik. Han cyklar gärna ute på gården och även ute är det byggnation och konstruktion som han gillar.

Så...stolt som bara den över mina barn var jag redan innan. Nu är jag ännu mer stolt. Går det? :-) Dom är helt klart bäst.
Älskar dom så in i bomben.

 

Broöppning

Lyssnade precis på en intervju där dom diskuterade broöppningen då två personer omkom. 

Polismannen blev dömd för att ha beordrat öppningen. 

Jag personligen tycker inte alls han gjorde fel. Ja det var ett trängt och stressat läge och man anser att han gjort fel bedömning...nej rätt bedömning enligt mig. 

Han gjorde vad som krävdes för att få stopp på dessa personer som körde fort och vårdslöst i trafiken. 

Om männen i bilen istället gjort rätt val att stanna redan från första början när polisen ville det så har det aldrig hänt. Om dom stannat nån stans på vägen så har detta aldrig hänt. Om dom stannat vid den nerfällda bommen vid bron så har detta aldrig hänt och deras liv inte tagits ifrån dom. 

Man säger att polismannen gjort ett fel val att beordra öppningen men männen som miste livet gjorde flera felaktiga val och det ledde till deras död. 

Man säger att männens familjer så klart lidet och det förstaår jag men om männen kört över någon, kört på någon ha då har ju andra fått lida. Jag anser att männen gjorde flera fel, dom hade flera chanser att stanna. Men dom gjorde inte det. 

Polismannen ska inte straffas för att männen bröt mot flera regler och gjorde dumma val.

Hunger games

Har äntligen kollat på Hunger games. Både film nummer ett och film nummer två.
Helt klart sevärda filmer. Vet intevad jag riktigt tyckte om ettan. Bra absolut, spännande...ja...men nånting fattades men efter att ha sett tvåan så tycker jag att filmen har växt och jag längtar efter....ja just det...
Till min fasa så har jag förstått att det finns en film till...som snart har biopremiär. Och det värsta av allt är att det är PART I. Det kommer alltså att komma en PART II oxå. Suck. Varför hittar jag alltid såna här filmer. Jag vill helst bara kunna kolla från början till slut och sen är det just...Slut. Men nej..det ska alltid finnas fortsättningar som man ska vänta på.

Får se om man ska få till en bio-sväng så man får se part I.

Irritation

Ett par saker jag irriterar mig på:

När man säger att man ska vara barnvakt. När man ska vara hemma och vabba för SINA EGNA BARN.

När man frågar vilket datum nån kan, man får till svar att det datumet KAN JAG INTE och så bokas det ändå in på det datumet när man INTE KAN. Varför frågade man då från början?!

När man ber om hjälp med nånting å så händer ingenting på flera dagar och till slut får man be om hjälp igen och så går dagarna ändå.
Säg på en gång att NEJ, det tänker jag inte göra eller NEJ det hinner jag inte eller NEJ det kan jag inte.

Vabb

I helgen blev Casper ännu mer krasslig. Från att ha hostat i flera veckor och hostan försvunnit så kom det gröna snoret. I helgen kom febern och en hängig liten kille. 

Vi åkte in tillsammans igår och kollade på när Wilma hade badmintonträning. Casper låg ner på bänken. I bilen på vägen hem somnade han och sov sen i 3,5 h ungefär. 

I natt va jag upp till honom, tempen visade 40,3. Hämtade alvedon som han drack, mådde illa, kräktes lite i sängen, hann till toaletten och tömde magen, jag fick väcka Mannen så jag fick upp rena sängkläder, blev en supp istället och alla kunde somna om. 

Casper är het, hängig och hans tal är lite grötigt. Fattas bara att det blir en halsfluss av det här. Är nästan övertygad om att det blir så. Hoppas dock att han slipper det. Min lille kille. 

För Casper del har ju inte helgen varit så skoj med febern och allt vad det inneburit. 

Wilma har haft mysigt. I lördags e.m lämnade jag henne hos grannarna för övernattning. Dom har själva 2 tjejer och ytterligare en tjej skulle sova kvar så det blev tjejkväll för dom. Frun i huset gjorde Hemmagjord pizza, dom hade disco i källaren, ansiktsmålning och filmkväll. Dom hade supermysigt. 

Kl 11.15 i söndags hämtade vi Wilma för badmintonträningen. En spännande träning då brandlarmet gick och alla fick utrymma. Som tur var så var det inget allvarligt utan en deckare som ingen vet varför den utlöste. Träningen kunde fortsätta. Barnen va jätteduktiga och samlade. 

På väg hem så släppte vi av Wilma hos en klasskompis då dom ville leka en stund. 

Vi andra åkte hem. Casper sov och sov ju vidare i min säng. Mannen bakade bröd och en kaffekaka. LCHF så klart. Jag gjorde en LCHF kladdkaka.

Mannen hämtade Wilma och handlade lite. Det blev köttfärspaj för mig och mannen och tacos för barnen. Casper åt bra. 

Idag får jag knappt i honom frukost. 

Mannen och jag har haft en massa tid ihop i helgen.

Supermysigt. 

Ensamt

Just nu är det ensamt och det är dags att sova. Barnen sover redan sen länge tillbaka. Så helt ensamt är det ju egentligen inte. Men mannen saknas. Det är tomt hemma. Ingen snygging som rör sig i huset, ingen snygging som säger nåt, ingen snygging som står naken i badrummet och borstar tänderna. Ingen snygging som pussar mig god natt.

Mannen är vid husvagnen för att få ordning så det blir klart så vi alla kan åka upp framöver.

Han är duktig och händig. Kunnig. 

Jag ska sova men saknar snyggingen. Får sova med tänd lampa för det blir så mörkt annars. Det gör inget när snyggingen är hemma. Men när man är själv så blir det mörkt.

God natt nu. 

Älskade ungar

Jag älskar er av hela mitt hjärta. Ni är det bästa som finns. Alltid.

Underbara känsla

Den där känslan man får när huvudvärken man haft i flera dagar, äntligen släpper.
Helt plötsligt känns allt så lätt, så enkelt, så smärtfritt. Det känns som om man går på moln och man kan dansa sig genom livet.

Underbara känsla...tänk om du alltid fanns där.
Hmmm..vad ska man göra för att ha den hos sig...alltid...eller i alla fall allt som oftast!

Snö

Det snöar här. Ingen aning om hur många grader det är ute men vem bryr sig. Det snöar.
:-)

Huvudvärk

Som ett brev på posten och jag vet ju om det. Så varför?
Jag åt godis i helgen. Ganska mycket. Å så åt jag i söndags och så åt jag pytte i måndags för att det fanns. Så nu...HUVUDVÄRK. Sen i går eftermiddag.
Låg i sängen hela kvällen i går och har ont än i dag men det är ju bara att bita ihop.
Kanske är dom borta när jag vaknar i morgon.

Socker ÄR gift för kroppen. Varför äter vi skiten?

Kallt

Burr, burr.
Just nu är det bara kallt. Kallt ute och kallt inne. Egentligen säkert inte kallt inne men jag är frussen av mig så.

Ikväll blir det till att klä på sig för då ska jag stå i ett ridhus.

Ny dag

Jag överlevde. Tack till mig själv för att jag bet ihop och övervann en rädsla. Tack oxå till min älskade man som trots disskutioner innan och att jag tyckte han va totalt puckar eftersom han inte fattade eller ville förstå, fanns som ett stöd för mig hela tiden. Jag älskar dig.

Kvällen blev inte sen. Barnen hade haft det bra, myst med sin morbror och varit uppe sent. Dom sov till 08.30. Lagom för oss att kliva upp då och äta frukost tillsammans allihop. 

Wilma har varit hos en kompis och lekt idag. Snorisen Casper har varit hemma med mig och gjort maränger och en citronpaj. Tyvärr blev den lite bränd i kanterna eftersom jag inte hade på folie på kanterna direkt. Men det går att peta bort och så har vi lärt oss det till nästa gång:-)

Middagen idag består av pulled beef, kokt ris, cole slaw och grönsaker.

Efterrätt: citronpaj så klart :-)