29 november 2013

Vilken dag

Att lämna barnen gick bra. Wilma åkte skridskor idag med skolan. En lyckad utflykt. 
Full rulle på jobbet i ett lagom tempo. Fick undan en hel del. På med hästkläder innan jag åkte. Hämtade Casper, på med ridkläder på honom och iväg till ridskolan. Mannen är på julbord så det är tack vare Josefin som kvällen blev möjlig. Har aldrig fått ihop det annars. Josefin hämtade Wilma samtidigt som hon hämtade sin dotter. Sen tog hon med sig bägge tjejerna till ridskolan. Tack vare Josefin så hann vi till ridningen.
Fixade hästen, Casper hade somnat i bilen. Vaknade ej. Vaknade. Ville inte alls rida. Han, jag och Josefin tittade på idag. Wilma red själv. Ingen vuxen som höll i nåt grimskaft. Så duktig hon va. Min fina, stora tjej. Hon växer och utvecklas och är den finaste som finns.
Väl hemma så fick barnen sätta sig i ett varmt bad. Jag har plockat undan dagiskläder, ridkläder och vanliga kläder.
Vi åt risgrynsgröt framför TV'n. Fredagsmys. 
Nattade barnen. 
Har myst ensam i soffan med en skål med glass, en sprakande och varm kamin och TV. 
Nu har jag bäddar ner mig. Läser ett par sidor i min bok, New Moon, innan jag sluter ögonen för natten.

God natt

Bröst

Små bröst, stora bröst, hängiga bröst, uppnosiga bröst, enorma bröst, obefintliga bröst.
Bröst finns i alla former och storlekar. Vi är alla olika och gillar därför olika typer av bröst. Alla har olika tycke och smak av vad som är fina och vackra bröst men oxå vad som är mindre attraktiva bröst. För så är det. Vi gillar och ogillar olika typer av bröst.
Vi föds med brösten. Vissa bröst växer och blir normalstora, vissa bröst växer inte alls och vissa bröst blir stora och vissa små men hängiga. Det finns alla storlekar och former.
Brösten förändras med åldern. Dom förändras av graviditet och amning.
Dessa bröst kan man disskutera i oänlighet.
Men i slutändan så måste det väl ändå vara personen som dom sitter på som har sista talan om sina egna bröst? För det är den personen som ska leva med sina bröst resten av livet. Det är den personen som ska se brösten varje gång denne tar av sig kläderna. Det är denne person som är den som ser sig själv naken varje morgon och kväll och vid duschning och andra tillfällen. Det är denne person som tar med sig sina bröst var den än går. Som ett par ständiga följeslagare.

Många tycker att man ska tycka om sig själv och acceptera sig själv och gör man inte det så är det självkänslan det är fel på och då ska man jobba på den och inte operera brösten.
Jag tror absolut att man kan ha bra självkänsla men ändå vara missnöjd med sina bröst av olika anledningar. Bara för att man jobbar upp självkänslan så betyder inet det att man helt plötsligt älskar sina bröst.
Att operera brösten och tro att man blir värd mycket mer bara för att man har större bröst är sorligt men tyvärr finns det ju dom oxå. Verkligheten kommer dock komma ikapp dom till slut.
Vissa opererar brösten för att dom är så stora och dom vill ha mindre.
Vissa opererar av den anledning att dom anser att dom har små eller att dom av just olika anledningar inte är nöjda med sina bröst. Vad är det för fel på det?
Visst kan man tycka att vissa gör alldeles för stora bröst och att dom inte ser snygga ut men jag tror många skaffar lagom stora storlekar oxå. Skillnaden är att vi inte märker dom just för att dm är lagom stora till den personen eller för att dom inte klär sig i världens mest urringade kläder. Dom kanske redan innan trivdes i sina kläder och fortsätter att klä sig i den typen av kläder.
Det finns dom som klär sig urringat och som gör allt för att deras bröst ska synas och det är just det vi märker. Dom som inte klär sig så eller som flaschar med sina bröst dom märks inte lika mycket.
Vem är vi att dömma dom? Vi vet inte hur det såg ut innanför deras BH. Vi vet inte hur den personen mådde pga sina bröst.
För det är fortfarande den personen som ska ha och leva med just sina bröst och då ska väl den personen oxå få vara nöjd och må bra över sina bröst.

28 november 2013

Operationsdags

Inte för mig.
För en kompis. Så länge hon har väntat och längtat och nu är det äntligen dags. Jag är så glad för hennes skull. Ska bli kul att se resultatet.
Hon var den första jag tänkte på i morse när jag vaknade så jag var tvungen att messa henne. Hon var vaken :-)
Nu är det bara att vänta tills hon hör av sig och har vaknat.
Puss Sara.

27 november 2013

Känslor

Ett samtal på morgonen. Började bra men slutade i irritation och gud vet vad.
Fortsatte på SMS för at försöka reda ut saker och ting.
Skit oxå. Mådde apdåligt över hur det blev. Ringde upp och saker och ting reddes väl ut lite grann även om nån enstaka ny sak kom upp.
Mådde bättre efteråt.

Så det jag vill komma fram till är att bråka inte i telefon och
Jag har känslor. Och jag visar dom. Jag tillåter dom. Annars har jag inte brytt mig i samtalet utan mest tänkt "idiot" och fortsatt min arbetsdag. Nu blev jag ledsen över hur det blev så efter en massa sms så ringde jag upp istället.
Det kändes bra.

22 november 2013

Kort dag

Slutade tidigare igår eftersom jag och mannen skulle till psykologen.
Det blev ett ganska lugnt och stilla samtal. Det är alltid lugnt så men det är mer eller mindre känslomässigt jobbigt. Det var ett bra samtal. Pratade, reflekterade, tips och råd m.m.

Efteråt så hämtade jag både Casper och Wilma medans mannen fick åka och handla.
Jag plockade undan hemma och tände en brasa och mannen vispade ihop pannkakssmeten.
Det blev ugnspannkaka.
Casper var ledsen och gnällig och ville ha mat NU. Jag försökte ge honom nåt som skulle stilla hans hunger men han var inte intresserad utan skulle ha pannkakan som stod i ugnen som inte alls var klar. Suck. Jag var helt färdig när det var dags för att ta ut den. Barnen kan verkligen det där med att gnälla så huvudet känns helt galet.
Alla var glada när maten serverades och barnen åt med god aptit. Grädde och sylt serverades till.
Vi städade upp i köket tillsammans.

Klockan skenade iväg snabbt och det var dags att natta barnen. Då var klockan redan 19,50. Jag vet inte vart tiden tog vägen. Swisch sa det bara så var det kväller.

Mannen åkte till gymmet. Jag placerade mig i soffan och läste bok. Tänkte träna lite hemma men energin räckte inte. Jag läste med glädje i boken istället, New Moon. Spännande :-)
Vid 22-tiden så gjorde jag mig i ordning och nattade mig själv.
Mannen kom hem strax efter det tror jag. Duschade och kom och kröp ner hos mig och nu är det en ny dag.

Full dag på jobbet.
Lunchsällskap av Jörgen som är på väg hit nu :-) Sallade till lunch. Mums.
Ridskola ikväll för barnen.
Hemmagjorda hamburgare till middag blir det efter ridskolan.

Hoppas på energi i morgon bitti för att ta mig till gymmet.

Jag är vacker.
Jag har en stark kropp.
Jag är effektiv.
Jag är snäll.

21 november 2013

Kurs

Igår var jag och en kollega på kurs i Stockholm på huvudkontoret.
Kul att få göra nåt annat en dag.
Vi tog tåget 07,41 och sedan vidare med tunnelbanan. Tur att min kollega hittar för annars vet jag inte vart jag skulle ha hamnat.

Kurs hela dagen. Sitta på en stol. Lite bensträckare och lunch. En hel del information som skulle in i huvudet. Man är ju inte van att sitta vid "skolbänken". Shit va tröt jag var i huvudet när dagen var slut.
Vi hann med 16,41 tåget hem. Jag tog en prommis upp till Jörgen, han fick bjuda på mat (kyckling sweet n´sour med ris och sallad) sen bar det iväg till gymmet och ett boxpass för oss två. Och ett gäng till så klart.
Det gick bra. Jag hade kunnat ta i lite mer, kämpat lite mer men jag är nöjd med min insats. 
Efteråt så åkte vi hem till Jörgen och pratade lite till innan det var dags för mig att åka hemåt.
Vill bara tillägga att jag är så himla glad att jag har Jörgen som min vän. Han finns alltid för mig oavsett hur jag mår och självklart så gäller ju det åt andra hållet oxå.
Det blev en lång dag igår och det kändes i morse. Zzzzzzzzzzzzzz.

Det var ändå kul att få åka på kurs. Något som bryter av vardagen på jobbet. Ny information i huvudet. Någon annan stans att spendera dagen än på sin vanliga plats. Det är jul, spännande och känns utvecklande.

18 november 2013

Snopet

Måndag kväll och klockan är 18.25.
Jag sitter ensam i soffan, kollar på Vänner och äter middag.
Hur hamnade jag här i soffan ensam?

Mannen ljuter platta och blir sen. 
Jag kunde inte sluta tidigare för att hämta Wilma på miniorerna så snälla Jossan tog med henne hem. Wilma och Vickan kom på att Wilma skulle följa med och titta på Vickans ridning och så blev det. Wilma kommer hem vid 19.30-19.45.
Casper somnade i bilen på väg hem och att få liv i honom är helt omöjligt. Jag har försökt snällt, inget hände. Jag har skakat på honom lite och pratat högt med honom och lockar med glass före maten men nä. Han sover vidare. Tittade till lite på mig, gnydde och somnade om.
Så här sitter jag. Har tänt en brasa. Mysigt. Lugn och ro.
:-) 

Aldrig ensam

Mannen hörde av sig och ville att jag skulle lyssna på P4. Det handlade om en kille som, som han själv säger, lider av psykisk ohälsa. Det handlade om panikångest.
Jag hörde bara lite grann på slutet och uppfattade hemsidan som killen har.
www.aldrigensam.com
Jag ska vid tillfälle sätta mig och läsa igenom sidan. Vid lunchen så insåg jag att det stod om samma kille i UNT så jag läste så klart artikeln. Återkommer om det senare.
Kollade lite snabbt på hans hemsida oxå. Om hans panikattacker och om hjälpen han fick...eller inte fick.
Funderade över mig själv och över min första panikångestattack.
Jag kan när jag tänker efter komma ihåg varje sekunda nästan, allt som hände, hur jag mådde, hur jag kände, hur min kropp reagerade.
Allt hände på gymmet efter ett boxpass. Kroppen fullständigt "skrek" efter passet.
Känslan av just panik. Vad händer med mig?  Vad händer med min kropp?
Yrslen. Hur det totalt snurar i huvudet.
Svetten som sprutar ur varenda por i kroppen. Kroppen är plaskvåt.
Andringen som är tung.
Smärtan kring bröstet och bröstkorgen. Det känns som någon har tagit ett stadigt tag runt om dig och klämmer åt.
Illamåendet. Jag kräks när som helst fast jag inte gör det ändå.
Hur det pirrar i kroppen. Jag vet inte varför. Har aldrig känt så förr.
Tröttheten. Total trötthet och jag kunde inte resa mig. Det fanns ingen ork till nånting förutom att sitta just där på gymtoaletten.
Känslan av att inte veta hur man ska orka ta sig hem.
Känslan av att inte veta vad som händer.
Känslan av att inte veta om man faktiskt har problem med hjärtat.
Känslan av att inte veta om man kommer komma hem.

Jag visste aldrig om jag borde ha ringt 112. Nu i efterhand så kan jag säga att "nej det behövdes inte". Men när jag satt där och mådde som sämt då visste jag inte om jag var på väg att trilla av pinn totalt.

Jag tog mig hem. Jag fick efterdyningar av panikattacken när jag satt i soffan. Klåda över hela kroppen. Jag satt och duschade för kroppen orkade inte bära mig och jag var utslagen i tre hela dagar hemma. Ingen ork, ingen lust, ingenting. Jag sov och sov och sov.

Jag har fått panikångestattacker efter det oxå men då har jag vetat om vad som har hänt och jag har vetat om att det inte är farligt egentligen. Att få panik över det som händer under en panikångestattack gör det hela mycket värre. I alla fall för mig. Att hålla mig så lugn det går, att försöka ha kontroll och att försöka bryta av attacken så att den inte går så långt är effektivt för mig.

Jag har fått frågan hur jag hanterar panikångestattckerna. Hur jag gör för att inte få dom.
Grejen är den att jag gör ingenting åt att grubbla så mycket på det. Jag har fått panikångestattack när jag varit stressad men jag har oxå fått det mitt under en lugn arbetsdag. Så när den bara helt plötsligt hoppar på mig...hur ska jag då kunna veta hur jag ska undvika den?
Det jag kan göra är att försöka förändra mig själv. Mitt sätt att leva, mitt sätt att tänka, mitt sätt att hantera en del saker, mitt sätt att se på livet, att sluta stressa.
Att se till att må bra och att omge mig med roliga saker, bra människor och lugn och ro.

Gå gärna in och läs på www.aldrigensam.com



16 november 2013

Utmaning dag 6

Så där då är jag av med huvudvärken.

Hoppade på utmaningen igen.
Knäböjen ligger jag en dag efter så det får jag ta igen.
Crunches precis på rätt dag och plankan går bra så den ligger jag på dag 12.
Skulle bara kört 60 sek idag men hoppade en dag så det blev 1,30 istället.
Bara att bita ihop.

Dagens resultat:
Crunches 40 st
Knäböj 70 st 
Plankan 1 min 30 sek

Knäböjen var tunga. Vid 40 var jag tvungen att andas 10 sekunder innan jag fortsatte. Annars försöker jag hålla lite tempo.

Nu duschen.
Mannen tog med sig barnen och ska handla lite. 
Om en stund kommer 2 av barnens kusiner hit då deras föräldrar ska på konsert. 

Har städat här hemma. Vattnat blommor. Mannen har dammsugit.
Jag har möblerat om på kontoret.
Och hunnit med att bygga koja åt barnen i vardagsrummet och byggt lego med Casper.

Jag är vacker.
Jag har en stark kropp.
Jag är en bra mamma. 
Jag är effektiv.

15 november 2013

Fixa och dona

Idag har det hänt mycket.
På Caspers rum har jag möblerat om en hylla som fått byta plats, han och jag har byggt i hop en tågbana och tillsammans så har vi rensat ut lite leksaker som inte används längre.
Jag har satt upp en ritpappersrulle på målarstativet på övervåningen så barnen kan måla.
Jag har städat toaletten uppe.
Jag har dammat av i Wilmas rum.
Jag har flyttat två mjuka mattor/fällar från vardagsrummet till gästrummet.
Jag har satt upp gardiner i sovrummet.
Jag har rensat ut gamla/nya kläder som jag inte använder.
Jag har rensat ut byrån i hallen där vi har lite pyssel/knåp och barnen har lite utkläder typ mössor och vantar.
Jag har våtdammat hela huset.
Jag har putsat alla speglarna.
Jag har lagt ut ett par grejor på annons på blocket. Barnvagnen inkl. sittdyna och regnskydd och skötväska, ytterligare en skötväska och en gungälg.
Hoppas nån vill köpa.
Nu har jag kört igång en tvättmaskin.
Barnen har ätit risgrynsgröt så dom överlever till efter ridskolan. Ikväll blir det taco-mys.
Nu ska jag städa upp i köket.

Jag är vacker.
Jag är stark.
Jag är effektiv.
Jag är en bra mamma.


Tågbygge

Eftersom både Casper och jag mår bättre idag så har vi passat på att göra nåt annat än att sitta i soffan och slöa och glo på film.
Vi har byggt tågbana. 
Casper älskar tåg och att bygga tågbana.
Duktiga är vi oxå.

Lite ommöblering blev det på hans rum för tanken är att han ska få en ny säng. En fullvuxen säng. Täcket han har är nästan för kort och han klagar på fötterna fryser om han drar i täcket uppåt. Dags att förnya alltså.
Rummet är klart så nu är det bara sängen som saknas.

Lite rensning har det blivit oxå. Dels bland mina kläder då jag har en del som jag inte använder. Vissa nya saker som. Jag inte tycker passar mig så det har inte blivit av att jag använt det. Känns onödigt att ha nya oanvända kläder i garderoben så antingen så säljer jag som eller så ger jag dom till bättre behövande. Kanske är bättre det nu när vi går mot kallare tider. 

Casper rum har oxå rensats lite. Han fick va med och har själv tagit bort ett par saker han aldrig leker med. 

Nu ska ett par gardiner upp i sovrummet. Ett par svarta. Har inte haft några på många månader men nu när det är mörkt och kallt ute så är det kalt i fönstret.
Jag vet att det är dags för julgardiner snart men fram tills dess så...

Blånagel

Nä då jag har inte slagit mig på tummen.
Däremot så roade jag mig med att måla naglarna, något jag inte gjort på länge.


14 november 2013

Dagens sjukstuga

Casper mår bättre men har hela dagen haft lite feber. Han ligger typ på 38,5. Varje eftermiddag hela veckan har febern stigit till 39,6 men idag har han fortfarande en ljummen panna trots att eftermiddagen nästan passerat.
Han får va hemma i morgon oxå. Dels för att han inte haft en feberfri dag men oxå för att det bara är en dag kvar på arbetsveckan och det känns onödigt att skicka honom en dag till dagis även om dagen hade varit feberfri. Bättre att han får helgen på sig oxå och piggna på sig.

Idag har även Wilma varit hemma. Hon kom ner dubbelvikt i morse och hade ont i magen. Kunde inte stå upp. Jag kollade vart hon hade ont och googlade lite. Hon fick även telefon (hon spelar spel på min mobil ibland) och iPad förbud. Jag var inte säker på om hon verkligen hade ont och för att man inte ska ha superkul hemma om man kanske inte är sjuk.
Självklart så ska man dock bli ompysslad och ha mysigt hemma om man verkligen är sjuk. 
Hennes onda mage påminde hur det gör ont när man han blindtarmen. Förklarade det för henne, vad blindtarmen är och om det fortsätter göra ont så måste vi till en läkare och då kan det bli operation om det visar sig vara blindtarmen. 
Det onda gick över sen. Som tur va oavsett för jag vill ju inte att det ska vara blindtarmen.

Jag själv har huvudvärken från helvetet. Shit va ont det gör. Hela tiden. Inga tabletter funkar. Varken Alvedon eller Ipren och inte heller en kombination av dom. Huvudvärken är kvar. 
Barnen har varit snälla idag så jag har legat i sängen. Har förstått att det är spänningshuvudvärk jag har. Därför inga tabletter funkar förmodligen. Mycket i huvudet som ska sorteras även om jag inte grubblar just nu. Kroppen säger ju till själv ändå när det är nåt.

Barnen har fått sen lunch/tidig middag för jag har legat utdöd i sängen. Micke och jag äter middag vanlig tid och barnen får lite kvällsmål innan dom ska sova.
Lite upp och ner i dag men så kan det bli.

Tvivlar på att det blir träning idag på gymmet. 
Även utmaningen får vila en dag. Det är ju vila i den oxå men jag får möblera om lite. När det väl är dags för vila så får jag köra på. 
Det blir bra ändå. 

13 november 2013

Utmaning dag 3

Crunches 35 st
Knäböj 60 st
Plankan 1 min

Alla rep utan paus emellan.

Det blir lite svettigt faktiskt. 

Vabbelivabb

Sen i söndags har Casper haft hög feber och han och jag är därför hemma och myser och tar det lugnt.

Wilma har vi precis lämnat på skolan som ska vidare på gympa.
Casper och jag passar på att handla hem lite dricka och vaniljkvarg så vi har. Det är viktigt att Casper dricker vätska så vi vill ha god dricka hemma.

12 november 2013

Dagens mantra

För att jobba på min självkänsla och se värdet i mig själv så är det dags att ta i med hårdhandskarna för att bli av med mina hjärnspöken.

Jag är vacker.
Jag är smart.
Jag har en stark och frisk kropp.
Jag är helt perfekt.

Utmaningar

B-vitamin intaget likaså B-vitamin.

Jag känner att jag blir starkare eftersom jag gymmar. Mannen har till och mes påpekat att min mage visar rutor. Bra att han ser dom för jag ser dom inte alls men så ser vi ju på min mage från två olika vinklar. Hur som så verkar ju träningen iaf ge resultat vilket jag är superglad för. 

Funderar på att skriva om mitt gymschema så att kroppen delas upp på 3 eller 4 pass på gymmet i veckan.
Ska prata med min bror om det. 

Jag har hoppat på några utmaningar för min egen skull. 
Squats.
Crunches.
Plankan.

Skulle vilja få med armarna oxå men hittar just nu ingen bra utmaning.

Började igår med squats, 50 st.
Idag hoppade jag på crunches och gick direkt till dag 2.
Plankan började jag oxå mes idag och startade på dag 9.

Dagens resultat av hemmaträningen blev:
25 crunches
55 squats
Plankan i 1 minut.

Det känns bra. Ikväll blir det gymmet. 


08 november 2013

Gymmet

Gymmade igår kväll.
Tankarna var spridda. Trots att mitt huvud kändes fullt av tankar så kunde jag inte sätta fingret på vad jag funderade på. Jag hade ingen aning vad mitt huvud tänkte på men ändå så kändes det fullt.
Ändå så kändes passet bra på gymmet. Tog lite längre tid än vad jag tänkt mig men va fan...så kan det bli. Man kan inte va på topp jämt.

Körde baksida överkropp
Framsida ben
Mage

Knäböj 3x10 40 kg
Marklyft 3x10 40 kg
Lats pulldown 3x10 32 kg (ökade 3 kg från förra gången)
Dips på pall 3x20 ggr (5 ggr mer på varje rep än förra gången)
Enhandslatsdrag med hantel 3x10 12 kg
Baksida axlar (cabelcross) 2x10 9 kg
Plankan (rak) 1x1,30 min
Plankan (rak, växelvis utåt med fötterna) 1x1 min
Plankan (rak, gung) 1x1 min
Plankan (sid) 1x1 min på varje sida

Kändes bra. Börjar känna att jag skulle vilja få mer tid på gymmet. Kanske dra ner på ju-jutsun för tillfället för att få lugnet i kroppen. Gymmet ger ett annat lugn.
Dom dagar jag inte gymmar ska jag se till att motionera i 30 minuter. Ut och gå, springa, cykla. Lugnt i början men ändå så att jag får upp pulsen. Kroppen behöver det. Ordinerat av min PL.
Och avslappningsövningar ska jag hinna med.

Ikväll ridskola och kvällsmys. Förhoppningsvis nån bra film på TV. Tur annars att det finns Netflix.

07 november 2013

Lättnad

För mig som oftast stängt av mina känslor i jobbiga situationer, känns det faktiskt som en viss lättnad att ha börjat lära mig visa känslor och prata om känslor på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Att stänga av här varit mitt sätt att kunna slippa känna, slippa va ledsen och slippa må dåligt. Det har känts bra just där och då men i längden är det ju helt galet och det har jag börjat förstå nu...35 år senare. 
Jag har inte släppt vem som helst in på livet, jag har inte pratat känslor på ett djupt plan, jag har kanske heller inte känt känslor på ett djupare plan. 
Det jag däremot har gjort är att jag packat min kropp, min själ, mitt jag, full med känslor, begravda känslor som man inte ska känna och jag har packat riktigt hårt och stängt igen. 
All stress och den panikångest jag haft på senare tid bottnar i nånting som jag inte trodde var möjligt. Att ha fått veta saker om barndomen, saker som skedde runt omkring oss, det är som om det är nån annans liv vi pratar om. Jag har inget minne av en del saker. Jag har saknat att veta saker om barndomen men att ha fått veta det jag fått veta, det gör ont. Samtidigt så känns det avlägset, konstigt, förvirrande och tomt i min kropp. 
Borde jag känna mer? Borde jag tycka mer? 
Jag vet inte. Men med tiden så vet jag att hela mitt pussel kommer att läggas på plats. Alla bitarna på rätt ställe och att känna det, känns härligt och förhoppningsvis ge ro i kropp och själ. 

06 november 2013

Tomhet

Jag känner tomhet. 
Jag borde känna nåt. Jag borde tycka nåt. Jag borde...eller borde jag inte? För allt jag känner är tomhet. Tomhet inför information jag fått. Tomhet inför nåt som är en stor pusselbit i mitt liv. Tomhet inför nåt som påverkat mig så att jag är den jag är i dag.
Tomhet.
Tack till min älskade man som finns vid min sida i allt detta. Jag älskar dig!

Gårkvällens gympass

Mannen dök hem ganska sent från gymmet dels för att han kom iväg sent då vi satt och pratade vid köksbordet men oxå eftersom han fick handla lite efter.
Jag åkte in vid 20,30. Inget som stör mig alls eftersom jag uppskattar lignet på gymmet vid den tidpunkten.

Det blev ett bra pass enligt mig själv med bra tempo, speviellt i början då svetten kröp ur mig när jag tog i och kämpade med vikterna. Kändes bra.
Jag tror man ofta är feg och tar lite lättare tyngd än vad man faktiskt kan. Så jag lag på lite till mot vad jag gjort tidigare. Om jag fortsätter så här så kommer nog resultatet oxå :-)

Framsida överkropp
Baksida ben
Mage

Seated leg curl 3x10  43 kg
Vadpress          3x10  10 kg
Utfallsteg         3x10    7 kg
Bänkpress        3x10   23 kg
Biceps, skivstång    3x10   5 kg + krokstången (kanske 5 kg till)
Biceps, hantlar 3x10    7 kg
Framsida axlar, cabelcross   3x10   9 kg
Plankan (rak)   3x1 min (1 rak, 1 växelvis utåt med fötterna, 1 gung)
Plankan (sida)  2x1 min

05 november 2013

Kvällspass

Har precis lagt barnen. Väntar på att mannen ska komma hem från gymmet. Han ville oxå träna ikväll och eftersom jag gärna åker senare när det är lugnare på gymmet så passar det ju ypperligt att han åker in efter maten och så byts vi av sen. 
Alla nöjda.
Passar på att packa gymväskan och byta om lite grann så jag är startklar när han kommer hem.
Ställde mig på vågen och det går åt fel håll. Tror inte jag gått upp så mycket i muskler så...det kan nog vara godiset som spökar i min kropp.
Sover dåligt gör jag oxå. Svettas om nätterna och jag vet att det har att göra med att jag stressar och att jag proppar kroppen full med socker.
Stressar jag äter jag sämre och äter jag sämre så kompenserar jag upp mitt dåliga blodsocker med lite rent socker så att jag ska orka hålla humöret och energin uppe. Äter jag en massa socker (och vi pratar inte om nån gobit då och då utan om att verkligen trycka i sig godis) ja då får jag ångest över att jag inte kan hålla mig borta från godiset vilket gör mig mer stressad och så äter jag mer godis eftersom jag stressar.
Lite smått ond cirkel man hamnar i. Det svåra är att bryta cirkeln.
Men det ska gå.
Jag har ett litet mål. Ser det fram till jul först och sen tar vi tag i våren. 
Ett steg i taget. Det här fixar jag.

Vem är jag?

Vem är jag? Vem har jag varit? Vad blir jag? Vem blir jag?
Förvirrande.
Men inget ska väl vara lätt.
Att göra en sån här resa är intressant, spännande, roligt, utvecklande men oxå
jobbigt, tungt och förvirrande.
Mitt mål är att landa som en lugnare,mindre stressad och trygg person.